Se människan

Vad ser Ni systrar, vad ser Ni säg?
Tänker ni inom er, när Ni tittar på mig:
"En knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick,
osäker om vanor, med frånvarande blick
som spiller ut maten och inte ger svar",
när Ni muttrar om "henne som aldrig blir klar".
Som inte ser ut att märka vad Ni gör
och ständigt tappar käppen och inte ser sig för.
Som viljelöst låter er göra hur Ni vill
med tvättning och matning och allt som hör till.
Är det så Ni tänker, när Ni ser mig, säg?
Öppna ögonen systrar,
titta närmare på mig!
Jag ska tala om vem jag är som sitter här så still,
som gör som Ni ber mig och äter när Ni vill.
Jag är ett tioårs barn med en far och mor,
som älskar mig och min syster och min bror.
En sextonårs flicka, smäcker och grann,
med drömmar att snart få träffa en man.
En brud, nästan tjugo- mitt hjärta slår volt
vid minnet av löften jag givit och håll't.
Vid tjugofem -nu har jag egna små,
som behöver mig i hemmets lugna trygga vrå.
En kvinna på trettio, mina barn växer fort
och hjälper varandra i smått som i stort.
Vid fyrtio är de vuxna och alla flyger ut,
men maken är kvar och glädjen är ej slut.
Vid femtio kommer barnbarn och fyller upp vår dag,
åter har vi småttingar, min älskade och jag.
Mörka dagar faller över mig, min make är död.
Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd.
De mina har nog med att ordna med sitt,
men minnet av åren och kärleken är mitt.
Naturen är grym.
När man är gammal och krokig
får den en att verka en aning tokig.
nu är jag bara en gammal kvinna,
som sett krafterna tyna och charmen försvinna.
Men inuti denna kropp bor ännu en ung flicka.
Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta,
jag minns min glädje, jag minns min smärta.
Och jag älskar och lever om livet på nytt,
jag tänker på åren, de alltför få som flytt,
och accepterar kalla fakta att inget kan bestå.
Om ni öppnar era ögon, systrar, så ser ni ej,
bara en knarrig gammal gumma
Kom närmare
se MEJ!

"Jag menar vad jag säger" Sven Wollter

Skådespelaren Sven Wollter ägde scenen och publiken från första till sista stund när han gästade Borlänge och Galaxen på måndagskvällen. Något oroliga blev dock publiken-över500 personer-när han inledde med orden: -Var är jag?
-Det är en fråga som ofta människor ställer sig när dom blir gamla, lade han till och fortsatte att läsa ur Edith Södergrans dikt Triumf att finnas till: -Vad fruktar jag? Jag är en del av oändligheten.... Sven Wollter var inbjuden av Alzheimerföreningen i Dalarna som arrangerade en temakväll tillsammans med Alzheimerföreningen riks och Hjärnfonden.Wollter skulle prata om varför han var engagerad i föreningen, men hamnade ofta på "sidospår"eller i en "parentes" som han själv uttryckte sig. -Men, jag menar vad jag säger.....
Den folkkäre skådespelaren, som har hunnit fylla 76 år, pratade om åldrandet. Han tycker att vi åldras och blir bara vackrare och vackrare, att våra kroppar och ansikten förädlas.
-Jag menar vad jag säger. Har vi tur får vi vara med så länge att mörkret känns som en efterlängtad sommarnatt i augusti.
Han lockade till många skratt och till mycket eftertanke och tog hjälp av Edith Södergran, Erik Blomberg och Werner Aspenström. - Läs dikter! uppmanade han och menade att det sociala livet ska vi använda oss av för att hålla oss friska. Själv så löste han korsord. Wollter berättade sedan om sina krämpor; en ond axel, en höft som krånglade om han gick för långt och för fort. För att inte prata om en tå som han bröt mot en sänggavel för längesedan... - If you know what i mean, sade han och höjde på ögonbrynen och publiken förstod vad han menade.
Sedan växlade han spår och kom in på rättigheter, om rätten att få vara gammal så länge man vill och kan. Och det var egentligen därför han var där, sa han.
-Vi föds hjälplösa och slutar oftast så också, då många av oss kommer att drabbas av sjukdomen Alzheimer. Han poängterade att vi anhöriga har ett ansvar för varandra och måste ha modet att möta människan. -Om du ser en arbetskamrat som beter sig lite annorlunda, fråga hur det är? Jag förstår nu hur viktigt det är att upptäcka sjukdomen i tid. Då har man goda chanser att förlänga vår tid på jorden, sade han med sin hesa röst och tillade: - Vi måste bli betraktade som värdiga människor, även när vi inte kan ta hand om oss själva.
Wollter avslutade med att läsa en dikt som skådespelaren och vännen Kent Andersson skrivit, som innehöll orden "värre än att inte se är att inte bli sedd" och avrundade med:
-Jag menar vad jag säger!!!!

Till eftertanke

Till eftertanke
Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste, jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon.
Kloka ord skrivet av Sören Kierkegaard